Stort engagemang och gott samarbete är ljusglimtar i det svåra arbetet
Sorg, oro och ilska men också en enorm dos jädrar anamma. Den svarta kustlinjen och de oljeskadade fåglarna väcker starka känslor. Mitt i allt det negativa är det svårt att inte bli varm inombords av det som sker i olyckans spår. Så många vill hjälpa till, både med saneringen och för att stötta ekonomiskt. De många initiativen och samarbetet mellan nationella experter, myndigheter, lokalsamhället och volontärer är imponerande och hoppingivande. Många sliter hårt med att sanera, fånga in och tvätta fåglar, se till att det finns mat och sköta annan kringservice. Blekinge samlar alla tänkbara krafter för att minska de negativa effekterna på miljön och djurlivet.
Detta har hänt
Tidigt på morgonen, söndag 22 oktober gick TT-Lines passagerarfartyg Marco Polo på grund utanför Blekinges kust och stora mängder olja läckte ut i havet. Grundstötningen som skedde i Pukaviksbukten orsakade ett oljeutsläpp av tjockolja som slår hårt mot djur och natur längs en kust som är känt för sina höga naturvärden med sand- och stenstränder och naturbetesområden. Fartyget låg länge kvar i vattnen utanför Hörvik och ytterligare två grundstötningar, som släppte ut ännu mer tjockolja, hann ske innan det bärgades. Fartyget bogserades först till Stillerydshamnen och därefter till Gdansk (v.45). Sedan allra första stund pågår ett intensivt saneringsarbete.
Om det drabbade området
Den unika kuststräckan är en del av Blekinge Arkipelag – ett biosfärområde utsett av Unesco. I Pukaviksbukten finns viktiga marina miljöer, det som experterna kallar för “prioriterade bevarandevärden”, inte minst de stora arealerna av rev som är en viktig livsmiljö för flera arter. I revmiljöerna med tångbälten lever arter som fisk, kräftdjur, musslor, mossdjur och andra organismer. Reven är viktiga som reproduktions- och uppväxtområden för till exempel sill, torsk och blåmussla. De grundare vikarna är betydelsefulla områden för reproduktion av t ex gädda, abborre, sik och mört.
Blekinges skärgård är en viktig plats för våra fåglar, här samlas t ex vigg, knipor, gäss och svanar inför vintern. Hela vår kust är dessutom en rast- och sträckplats för hundratusentals bevingade individer på väg mot varmare breddgrader, som t ex sjöfågel, vadare och vitfågel. Dyk- och simänder och vitfågel håller längs med kusten och i skärgården, örnar och andra rovfåglar övervintrar gärna i Blekinges kustbygd.
Oljeutsläppet känns oerhört sorgligt. Våra kustmiljöer är redan hårt påverkade av mänsklig aktivitet, klimatförändringar och övergödning och oljan gör det så klart inte bättre. Blekinge har dessutom ett av de viktigaste havsområdena i Östersjön för tumlare. Här finns även viktiga arter som blåmusslor, blåstång, rödalger och ålgräs som nu får det ännu tuffare, säger Anothai Ekelund, marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge.
Saneringsarbetet
När ett oljeutsläpp inträffar på statligt vatten, som i havet, har Kustbevakningen huvudansvaret för att hantera och ta upp så mycket olja som möjligt. Den olja som når land – som våra stränder och kustområden – ansvarar kommunen i fråga för insatsen.
Saneringsarbetet för att ta hand om oljan som läckt ut i Pukaviksbukten påbörjades omgående efter olyckan. Flera olika arbetslag med frivilliga volontärer, representanter från organisationer, kommunen och myndigheter arbetar sedan dess med saneringen längs kusten. Insatserna utförs i samverkan mellan i huvudsak Kustbevakningen, Länsstyrelsen, de berörda kommunerna, Sjöräddningsällskapet (SSRS), Räddningstjänsten Västra Blekinge, Hemvärnet och MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap).
Exakt hur mycket olja som läckt ut från Marco Polo är ännu inte fastställt. Det vi vet är att de bränsletankar som skadats i samband med grundstötningarna innehöll cirka 160 m3 olja innan olyckan skedde.
Oljedrabbade fåglar
Oljeutsläppet har stor påverkan på miljön och djurlivet. Oljedrabbade fåglar samlas in, bedöms och tvättas, ett arbete som samordnas av de lokala experterna från Riksförbundet Katastrofhjälp fåglar och vilt med hjälp av Svenska Blå Stjärnan och volontärer. För att kunna ta hand om de hundratals oljeskadade fåglarna, har Europas största fågeltvättstation byggts upp på Listerlandet. Det har kommit in flera stora donationer som är riktade just mot att ge tvättstationen och rehabiliteringen av de räddade fåglarna, mer resurser.
Det är ett tidskrävande arbete för det går inte att stressa när du handskas med de oljeskadade fåglarna. Varje tvätt kräver upp emot 20 vattenbyten och flera noggranna steg med rengöring i rapsolja och diskmedel. Först när vattnet är helt ofärgat är fågeln färdigtvättad, och då är det dags för flyttest, torkning och därefter mat och vila i hägn innan den släpps fri på oljefri adress.
Stort engagemang–stora donationer
Bland de donationer som öronmärkts för att rädda fåglarna märks bland annat 250 000 kr från WWF, 100 000 kr från Sparbanken Skåne och 50 000 kr vardera från Sweden Rock Festival och Sparbankerna i Mjällby-Sölvesborg, Karlshamn och Bromölla. Länsförsäkringar Blekinge bidrar med 25 000 kr och lika mycket till SSRS station i Hörvik och listan på företag, organisationer och privatpersoner som bidrar med pengar växer hela tiden.
Pengarna går direkt till de lokala krafter som sliter på plats för att fånga in och tvätta fåglar, och till de team som sanerar och återställer kusten.
Restaurang Kajutan i Hörvik, Hotell Hanöhus och Hälleviks camping är exempel på företag som hjälper till genom att bjuda på mat och erbjuda gratis övernattning. Och nämnas bör också Hörvik-Krokås Hembygdsförening som gör ett enormt jobb med att samordna insatser och se till att de som tampas med oljeutsläppets konsekvenser tas väl om hand.
Det stora engagemanget som civilsamhället, allmänheten och företagare visar är otroligt starkt – och en förutsättning för att vi ska lyckas. Alla måste samarbeta och ha tålamod för det kommer att krävas insatser under en lång tid framöver
Till havs
Här är det alltså Kustbevakningen som ansvarar för saneringsarbetet. För att förhindra den utläckta oljan från att breda ut sig, läggs länsor ut för att hålla oljan inom ett avgränsat område. Oljan plockas upp från ytan med borstar, pumpar och skopor, tas iland och lämnas till särskilda anläggningar för att förstöras. Även SSSR och Sjöfartsverket är involverade i arbetet med att sanera olja och bärga bort det havererade fartyget.
På land
Vid den drabbade kustremsan jobbar volontärer med att ta bort oljan för hand. Meter efter meter, sten efter sten. De är skyddsklädda och tejpar noggrant vid handleder och vrister eftersom oljan är farlig att komma i direktkontakt med. De använder redskap som kniv och planteringsspade för att hacka bort olja som stelnat. Marken är klädd med vit plast för att inte sprida oljan ytterligare och det som plockas upp från stenar och vattenbryn läggs i hinkar klädda med soppåsar som fraktas till en anläggning för att förstöras, precis som oljan som tas upp från havet.
Alla som deltar som volontärer måste först genomgå en utbildning på kring tre timmar inklusive rundvandring på området. Om fel metoder används finns stor risk att frivilliga gör mer skada än nytta, och utsätter sig själva för hälsofara. Experternas måste lyssna på experterna, hur svårt det än känns att vänta.
Omfattningen av skadorna på sikt
Det är för tidigt att säga någonting om hur stor negativ påverkan oljeutsläppet i Pukaviksbukten har på miljö och djurliv. Men det kommer att kartläggas på olika sätt. Miljöförbundet Väst bedriver miljöövervakning i området, bland annat den årliga häckfågeltaxeringen i och runt Listershuvud. Även Länsstyrelsen gör årliga mätningar här och därför kommer det att finnas data som visar hur det sett ut före och efter oljeutsläppet. I uppföljningsarbetet samverkar Länsstyrelsen med bland andra MSB. Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Naturvårdsverket, Sölvesborgs kommun och Karlshamns kommun. Det ska också göras en kartläggning av konsekvenserna för djur och natur i ett längre perspektiv.