S:t Nicolai Kyrka

Beskrivning

Kring sekelskiftet 1300 börjar den äldsta delen, koret, byggas. Troligen var det anslutet till en äldre kyrka: en altarhäll från denna är inmurad i södra kapellet. På dess plats uppförs långhuset, korsarmar stakas ut, valv planeras. Goda tider under sent 1300-tal ger anledning till ett rikt smyckat västtorn. Men av korsarmarna blir bara ett kapell, dopkapellet och kyrkan börjar välvas. Strax därefter uppförs vapenhuset, mäktigt och i två våningar.

Under 1400-talets första år dekoreras valv och väggar med ståtliga - ibland burleska - målningar. I kortaket berättas Jungfru Marias liv ur bibeln. Serien avslutas med Himladrottningens kröning inramat av gotikens hela prakt. Änglar musicerar, de fyra evangelisterna bekräftar vad som sker.

Vapenhusets stela, spelkortsartade måleri har Kristi liv som tema. Kyrkans väggar befolkas av helgon, allvarsamma. Samtidigt hänges triumfkrucifixet på plats. Utmärglad, blodsbestänkt skulle smärtornas konung skilja präst från menighet. I det tärda ansiktet, i kroppens spända kurva avslöjar sig gotikens hela blodsdyrkan och välberäknande extas.

Altaruppsats och predikstol är arbeten i Christian IV:s renässans, 1620-tal. De visar en arkitektonisk behärskad frodighet och stilglädje; "Regna Firmat Pietas" (Fromhet stärker väldet), som står att läsa på predikstolen, var kungens valspråk.

Norr om kyrkan spåras utplånade byggnader. Här reste sig ett 1486 anlagt karmeliterkloster, som påven i Rom bestämt skulle finnas i Sölvesborg. Efter 50 år svepte reformationen bort klosterbröderna och deras refektorium (matsal), dormitorium (sovsal), omgång örtagård och sköna blomsterhage. 1945 grävdes resterna fram. Fynden visas på Sölvesborgs museum.

Vid kyrkan finns två runstenar uppställda, Stentoftenstenen i vapenhuset och Sölvesborgsstenen utanför tornet. Den märkligaste av dem, Stentoftenstenen, har som inskrift en förbannelseformel. Se vidare på informationen om Stentoftenstenen.

Öppet vardagar 9 - 15.